19 november

Jag vet inte längre? Allt som kändes så självklart förut, är helt... jag vet inte, men... det fins inte ord så jag kan förklara.
Det är det som är så svårt. Men det som är ironiskt i allt, är att jag vill berätta så mkt för mamma, men kan inte.
Det går bara inte. Hur jag än försöker, så går det bara inte!
Sen de här jävla bråken, som jag har med mamma, de verkar inte försvinna.... Hon o jag är osams varje dag. Jag vet inte om det är nått, som typ har med att göra att jag är tjurig ungjävel, eller att hon jävlas med mej rent ut sagt? Alla dom här jävla tankarna... De snurrar runt runt i huvudet.....
Jag längtar till 2011, 18 o får göra som jag själv vill... That sounds sweeet!

pusspåer!

1 november...

"Usch, jag blir så trött!
Förbannad rent ut sagt! Hur var det när du var 15?  Inte fan var du så jävla oskyldig, det tror jag inte 5 sekunder på.
När jag t.o.m ringer o frågar? Du ska vara glad att jag överhuvudtaget ringde och pratade med dej!
Och nej, jag har aldrig sagt: "jag älskar dej, mamma". Jag har inte sagt "jag älskar dej" till nån i min familj.. Eller joh, jag sa det till Marie, men det var för att hon sa det. 
Jag önskar.... jag önskar att du o pappa inte vore så hårda! Låt mej leva livet, för i helvete!"

Det här var riktat till mamma!
Även om hon inte läser min blogg, så kan det var skönt att få häva ur sej på nån, right?

Idag så blev det jävlgt mkt tråkigheter, synd att en sån trevlig dag ska avslutas med att jag blir osams med föräldrarna,
o kompisarna får stötta en.... Ska prata med mamma i morron, se hur mkt skit jag får av henne...

Tack till er som stöttade, nu vet man hur pass bra vänner ni är :)<3

RSS 2.0